Godkväll meine fanze!!!!
EN vecka kvar, nedräkning DELUXE på det!!! Nu killar det rejält i magen kan jag meddela. Om det inte är kladdkakan jag stoppade i mig tidigare ikväll, vill säga. Det kan också killa...
För tillfället har jag fått två nya favoritlåtar på huvudet. "Try" med Pink och "Crying out your name" med Loreen. Båda två är sådana där heartbreakerballader. Typ. Mycket märkligt. Vad jag vet har jag inte varit heartbrokened på väldigt länge. Kan inte minnas senast faktiskt. Är rätt skönt visserligen när man hör deras sånger. Det verkar onekligen vara ganska jobbigt. Men Blondincarro blir inte heartbrokened i första taget. Däremot är hon en heartbreaker. Man blir lätt det när man är en superpoppis storbloggare som får karlarna på fall genom att knäppa med fingrarna. Nåväl, moving on.
Igår tillbringade jag eftermiddagen och kvällen med dessa fans:
Eftermiddagen spenderades på ett av stora stadens alla fik, och kvällen på bio. Jajamen, det blev minsann en film på storbildsskärm. Fint. Vi såg "Skyfall". Jag blev positivt överraskad, faktiskt. Blondincarro kan vara ganska kritisk när det kommer till James Bond, men woawoawoa, me liked, alot! Jag skulle inte tacka nej till Daniel Craig. Inte hans armar iallafall. Mumma, Han hade muskler jag inte visste fanns. Me gusta mucho. So to speak. Jaja, nog om muskler, det är lätt att man blir insnöad när man väl sätter igång.
Idag har jag först ätit en köttbullemacka på Fahlmans med ett mycket hängivet fanze, sen har jag varit hemma hos mannen i mitt liv, och hans föräldrar. Jag bjöd in mig själv på middag, fick fläskpannkaka. Inte fy skam. Svärmorsfanset gör en mycket godare fläskpannkaka än jag. Kände mig först lite bitter men sen accepterade jag att man ju inte kan vara bäst på allt. Och om det bara handlar om en fläskpannkaka är det inte hela världen. Vill dock förtydliga att detta är ett undantag, Blondincarro är ju, som ni ju vet, bäst på det mesta.
Efter den formidabla pannkakan var vi minst sagt hurtiga och tog en promenix på 40 minuter. Och eftersom jag hade på tok för lite på mig för sådana eskapader fick jag låna Gittefansets vinterjacka.
"Hej, här kommer en röd jacka med en pygmé i". Nåväl, den var lovely, varm och gosig. Funderade stark på att sno med mig den till Zermatt. Detta uppskattades dock inte av dess ägare, så jag fick lämna kvar den. Inte utan sorg i hjärtat kan jag erkänna.
Imorgon har jag i ett svagt ögonblick bjudit hem två fans på middag och stämsång. Lär få stå vid spisen hela dagen, då min personlige kock har rymt.
Vi hörs meine fanze!
Kommentera